Working nine to five '
Nu är jag klar med allt. Disken är klar, vi har handlat, det är någorlunda städat, Fredrik har lagt in tvätt och jag har packat inför morgondagen. Sovatime för mig, javars. Jag ser fram emot imorgon, jättemycket. 
Time to say goodnight'
Jag har precis målat mina naglar i en ljuslila nyans, lagt på stärkande lack och nagelbandskräm. Tänkte koka lite te och dricka en kopp kamomill innan jag kryper ner till sängs. Det är så himla skönt att värma kroppen och te som är så himla gott dessutom! Sedan tänkte jag krypa ner under täcket tillsammans med vovven och låta John Blund ta över resten.
Imorgon ska jag cykla till bussen för första gången. Tre kilometer bort till Träffpunkten och så går bussen till skolan klockan kvart över sju. Kan bli intressant och se om jag orkar, haha. Min kondition är inte den bästa, men den är på väg mot bättre dagar.
Nattiruffs /Pili ♥
Bloggtorka..
Feber på gång..
Han har precis kört iväg till Maxi för att handla lite småsaker. Mjölken är slut och han skulle ha chips till idol. Ikväll ska vi äta ris och hemmagjord wok! Mumsigt.
Hårfärgning och ögonbrynsplock!
Ikväll smäller det... igen! Brudarna i gänger från nian samlas ihop, pimplar vin och snackar skit en hel kväll. Jag längtar så jag spricker, helt sjukt!
Så, nu förbereder jag genom färgning av utväxten och plockning av ögonbrynen. Både och behövdes rätt så rejält. Jag får bara hoppas på att inte utväxten blir i en orange nyans, det kan hända ibland beroende på vilken hårfärg jag använder. 
Lite från gårdagens shopping från Maybelline;
- Lash Stiletto Mascara
- Mineralfoundation
Fresh saturday!
En skrivuppgift i svenskan;
En mycket nogrann miljö/personbeskrivning i en novell eller två olika texter.
Jag valde i en novell.
Den röda väskan
Perrongen var kall. Den grå betongen spred en jobbig känsla som satte sig hårt i var människas bröst. Man kunde höra tågens rasande skri eka mellan de hårda väggarna blandat med de stressade rösterna som kom ifrån andra sidan rälsen där tågen gick till centrum. Det luktade unket, luktade gammalt skräp och ruttet.
Jag hade precis fått en ny tröja, en svart tjock stickad tröja. Den värmde, trots det kalla regnet som piskat mot mitt ansikte och den hårda vinden som fått mig att vilja vända om på vägen till stationen. I handen höll jag min väska, den fula bruna väskan som jag haft i flera år. Jag behövde en ny väska, en finare väska, men för tillfället spelade det ingen roll.
Jag stirrade tomt ner på det skitiga golvet och synade vartenda klotter, varenda liten spricka, vartenda litet dammkorn. Snyftningar, hulkande tunga andetag från en tunn flicka som satt på bänken nådde mitt öra. Jag tittade upp, såg det röda stripiga blöta håret hänga ned över hennes nedböjda smutsiga ansikte. Hon skakade, frusen och kall. Våta droppar föll ner från hennes slitna byxor och bildade något av en sjö runt hennes bara fötter. Hennes tröja var tunn och blöt, så tunn att jag kunde se hennes hud skina igenom. Jag satte mig bredvid, tyst. Vid hennes sida stod en väska, en röd liten resväska. Jag tittade på henne, tittade på hennes ynkligt tunna armar och hennes skarpa konturer av skelett över axlarna. Jag tyckte synd om henne. Hon skakade, skakade så mycket att bänken rörde sig.
”Hej”, sa jag. Hon tittade upp och jag möttes utav tomma ögon, men ändå så vackra. De var fyllda med tårar, fyllda med en obeskrivlig sorg. Hennes läppar var som tunna streck i det vackra ansiktet, blå. De markerade kindbenen och hennes höga panna fick hennes näsa att se liten ut. Hon drog hennes smala hand över ansiktet och torkade bort tårarna som rann. ”Hej”, svarade hon och tittade på mig med en stor osäkerhet.
På något sätt passade hon in där. Den tunna, kalla och blöta flickan med stripigt hår och inga skor. Hon passade in i betongen, passade in i den bilden man skapade sig av sådana väggar. Hon var fast där, inrutad i den bottenlösa oceanen.
Jag lade handen på hennes arm och kände hur min inre värme förändras, kall som is. Hon drog snabbt sig undan och flyttade sig ett steg ifrån mig på bänken. Jag tog av mig min stickade tröja och gav den till henne. ”Du ser ut att frysa, ta den här”, sa jag. Ännu en gång tittade hon på mig med de tomma ögonen. ”Den ser ny ut, jag kan inte ta den ifrån dig”, huttrade hon. Jag insisterade, såg den stackars flickan trä tröjan över huvudet. Den späda kroppen drunknade i den, den gick ända ner till knäna. ”Tack”, sa hon och tittade återigen ner i backen.
”Jag ska till min morfar, hälsa på honom på ålderdomshemmet. Jag missade det sena tåget igår så jag fick
ta det tidiga tåget idag. Jag höll på att försova mig i morse, men jag klarade det”. Jag försökte få med henne i en konversation, försökte få henne att se på mig och le. Hennes huttrande blev allt mindre och mindre. Hon kröp ihop som en liten boll på bänken och vilade sin kind mot sina spetsiga knän. ”Vart ska du någonstans?”, frågade jag.
”Hem”
Efter vad jag tyckte kändes som en evighet lyfte hon på huvudet igen och såg på mig. Tårarna var borta, hennes läppar som förut hade varit så blå av kylan var nu klart röda. Ett litet leende, ett betydelsefullt leende, och hon kysste mig. Läpparna var mjuka, aldrig förr hade jag känt sådana läppar som hennes. De var förtrollande, jag hamnade i trans. Kanske en förälskelse, kanske en förälskelse för stunden. En förälskelse som skulle försvinna bort med horisonten och försvinna ner i djupet, till en annan plats.
Tåget rullade in på perrongen och stannade med första vagnen intill vår bänk. Jag gick in och kände varm luft slå emot mig. Jag kunde inte slita bort bilden av flickan ur mitt huvud. Aldrig hade jag sett något så ynkligt, och ändå något så vackert. Jag satte mig ner på mitt säte och tittade ut på perrongen. Kvar bredvid bänken stod min bruna, fula väska. Jag tittade hastigt på klockan. Två minuter kvar, jag skulle hinna. Jag reste mig upp och rusade ut genom dörrarna, men blev för ett tag fast i mig själv. Mina ben ville inte röra sig, ville inte ta mig mot min bruna, fula väska. Flickan, den tunna flickan med det stripiga håret stod intill spåret med ögon fyllda av tårar. Hon som precis hade gett mig min första kyss. Hon hade på sig min svarta tröja. Jag fick en blick, en blick som bad om förlåtelse men visade tacksamhet.
Tåget började rulla
Och kvar på perrongen stod bara den röda väskan.
Pili
Att man kan älska varje sekund..
Det finns nog inget bättre än kvällarna hemma i huset. Det finns nog inget bättre än att krypa ner i soffan iklädd myskläder tillsammans med Fredrik. Tända ljus, brasan brinner för fullt och teven glöder. Det är någonting jag ser fram emot varenda dag. Den lilla tiden vi spenderar tillsammans, kanske med skurna frukter och någon god dricka. Kanske med en påse chips och dip, eller popcorn. Bara vara, inte säga någonting. Bara känna värmen.
Kvällen ser ut så ikväll. Hål i väggen, Parlamentet och sedan Kommisarien och havet. Söndagar är dessutom otroligt bra! Massor med bra på teve och en lugn laddning inför kommande veckan.
Inflyttningsfesten igår var otroligt lyckad. Jag hade så himla roligt och att dessutom Sandra kom med sin pojkvän från Växjö gjorde mig riktigt glad. Jag har saknat henne.
Nu ska jag poppa lite popcorn och skära upp en blodgrape, Kommisarien och havet på g!
xoxo Pili
Laddar inför inflyttningsfesten.
Love is what it is.
För mig är du allt.
Plugg, plugg, plugg.
Jag gjorde ett väldigt bra val idag.
Trots att jag får ledigt för att resa till Spanien nästa vecka, stannar jag kvar här hemma för att hålla mig på rätt schema i skolan, vara ifatt och inte lämna Fredrik & Katten ensamma i huset. Jag får helt enkelt ta mig tiden att åka tillsammans med familjen och försöka få med mig Fredrik över nyår istället.
När jag kom till skolan i morse visade det sig att vi skulle arbeta individuellt fram till klockan halv ett. HELT sjukt onödigt för mig att ens komma hit. Jag skrev klart det arbetet vi skulle skriva på igår, samt inskickat och rättat. Detta innebär att jag egentligen hade kunnat få sovmorgon, sitta hemma och plugga och sedan åka till skolan vid halv ett istället. Underbart.
Jag tar tiden på mig att fortsätta skriva på mitt NK-arbete. Dock har jag alla papper och fakta hemma, så jag får sitta och än en gång leta upp allt på internet igen. Jag antar att det får vara värt arbetet.
En hållplats, för dig.
Jag sitter och tänker på Smulan. Jag undrar vart hon är nu, om hon hälsar till Pimpim till mig. Jag undrar om hon träffar Emelie också, kanske berättar hon att hon bodde hos mig och Fredrik. Kanske säger hon att jag saknar Emelie, att jag saknar Pimpim. En sak som är säker, är att hon vet att vi saknar henne, redan.
Jag hoppas att hon kommer tillbaka och hälsar på. Kanske skrapar hon på dörren, smiter in när vi släpper in Katten och kryper ner intill oss i soffan. Kanske springer hon efter hennes och Kattens leksaker en stund, rusar genom huset och knaprar på maten som står intill sovrumsdörren. Kanske ligger hon i Fredriks knä redan nu, myser in sig bredvid Katten och spinner så in i norden.
Ja, kanske är hon här redan nu. Hälsar på, ser till så att vi mår bra. Kanske kommer hon alltid vara här.
För mig kommer hon alltid vara här.
En god nyhet...
..och en dålig nyhet.
Vi börjar med den goda.
När jag körde in på uppfarten till huset idag skymtade jag någonting som låg på trappan utanför dörren. Jag måste säga att där var en del av de små saker i vardagen som gör mig knäsvag.
Där låg en bukett rosor, med ett litet kort i. På kortet står det;
"Först tyckte jag om dig..
..sen tyckte jag om dig ännu mer.
Nu älskar jag dig mest av allt!"
Hur gulligt är inte det? Jag blev så himla glad! Jag har verkligen världens finaste pojkvän.
Så, till den dåliga nyheten.
När jag hade kramats och pussats massor som tack för de fina rosorna tittar Fredrik på mig allvarligt och säger att Smulan är borta. En våg av en obeskrivligt jobbig känsla sköljde över mig, och först trodde jag inte att han menade allvar. Men, hans gravallvarliga ögon sa mig att han var mer än seriös. Det var en olycka, överkörd. Fredrik hade köpt med sig två extra rosor och grävt en grop ute i skogen bakom huset. Jag har sagt till honom förut att jag alltid gräver ner djur som dör.
Så, mitt i det glada och lyckliga sker något oväntat jobbigt och sorgligt. Vila i frid Smulan! Jag älskar dig, vi älskar dig. Katten älskar dig också, massor! Skräm vettet ur alla möss där uppe i himlen nu och akta dig för Pimpim, hon jagar gärna små kissungar! ♥
Ännu en natt....
..får jag somna bredvid min största kärlek.
Nattiruffs, mina vänner.
Imorgon är en ny dag med nya möjligheter. 
Passar på att lägga in min "mål-bild" innan jag välkomnar John Blund.
Innan nyår ska jag bli såhär smal igen, utan tvekan.
Önska mig lycka till.
Mästerkocken Pili!
Jag lagade riktigt god mat ikväll! Jag bestämde mig för att laga till något riktigt exklusivt.
Så, det blev kryddad kycklingfilé som jag vände i mjöl (kycklingschnitzel) och sedan stekte i olja. När jag stekt kycklingen tre minuter på varje sida lade jag kycklingen i en smord ugnsform. På schnitzeln lade jag två skivor squash, en rullad skinka, strödde på parmesan och en skiva goudaost. In i ugnen på 200 grader och under tiden kokade jag spagetti. På tallrikarna lade jag upp ett salladsblad, skivad gurka och tomater. Till maten blev det ett glas vitt vin för mig och en öl för Fredrik!
Ja, hujedamej vad gott det var! Till och med Fredrik tyckte att det var supergott. Jag är himla nöjd med mig själv!
Nu har vi kikat på idol. Jag har krupit ner i pyjamasbyxor, mina gosiga fårullstofflor och en kofta. Jag har dessutom gjort klart halva arbetet i historia och kokat mig en kopp te. Fredrik ska precis ta fram lite chips och dipp, så jag tror jag kommer skära lite morötter att dippa jag också. Vardagsrummet är dessutom helt klart och inrett nu, så mysfaktorn är underbar. ♥
I hopp om städat & rent..
"Älskling, bli inte arg! Var inte arg! Snälla, jag älskar dig!"
Jag skrattar åt honom, förstår att han inte har gjort ett dyft under de sju timmarna han har varit hemma (jo, han hade laddat upp 82 bilder på facebook, lagt in en tvätt och tagit undan tidningar). Huset ser fortfarande ut som ett bombnedslag!
Det är tur att jag tycker så himla mycket om honom, annars hade jag nog flippat ut! Haha!
Så, jag tänkte att medan han är iväg och handlar ska jag ta hand om allt och visa honom hur fort det kan gå om man bara lägger ner tiden.
Med Gavin DeGraw i högtalarna ska det allt bli det renaste huset på hela Öland!
Studerande av Ekologi.
Det har varit kemi och svenska hela dagen. Jag gillar det faktum att vi inte har speciella tider och ett specifikt schema under veckorna. Allting sker med flå och fläng. Ingen dag är den andra lik. Dock är det synd att vi inte har mer idrott och träningsinriktning just nu. Det var den största anledningen till att jag över huvud taget började på den här linjen, men jag antar att det kommer igång mer nästa schemaperiod.
Om en kvart är skoldagen över, så jag ska möta upp Fredrik på gymmet nere i Färjestaden. Efter gymmet kommer hela dagen gå åt till städning och plugg. Jag har ett stort arbete att göra till torsdag som jag inte är klar med. Dessutom måste jag fortsätta plugga matte och läsa ut boken i Svenskan. En recension ska skrivas innan fredag och jag har bara läst femtio sidor. Dålig planering av Pili!
Nu ska jag fortsätta vara aktiv den sista kvarten, sedan bär det av mot Malkars.
xoxo Pili
Idol & fruktfat.
Sitter bänkad i soffan tillsammans med Fredrik och våra katter efter en hel dag med uppackning av lådor och organisering i huset. Jag lade upp ett fat med kiwi, passionsfrukt och vindruvor, som just för tillfället är slut (jag älskar frukt). Ska nu titta på utröstningen och det, sedan blir det sova.
Imorgon blir det skola igen, plugg på eftermiddagen. Ska bli skönt att komma tillbaka igen. Jag gillar skolan! (:
Miley i Sex and the city?
Att hon ska få en roll i Sex and the city's uppföljare, oavsett hur liten den är, tycker jag är helt absurt. Hon passar inte in någonstans i SATC och borde inte finnas i regissörens tankar över huvud taget.
Miley säger att hon vill göra detta för att visa att hon kan gå ifrån tonårsstjärna till lite mer "vuxen", men jag måste påstå att hennes sätt att agera på film inte kommer göra henne mer "vuxen". Bort med Miley Cyrus från SATC och låt deras rykte hålla sig på det som det är.
Supermysig kväll på Björnö!
Efter maten skulle Ludde öppna paket från syskonen och våra partners. Haha! Vi hade fixat ett skåp, med nyckel. I skåpet hade vi lagt fem kondomer, en uppblåsbar sexdocka, "kåtpiller", stringkalsonger, godiskalsonger, handklovar, ögonbindel m.m. Lite småkul. Ludde bara skrattade sig igenom allt. Farmor var värst dock, hon skrattade och skämtade om sexleksakerna hela tiden. Inget man trodde direkt!
Efter maten spelade vi ett spel, en slags lek som vi alltid gjorde när vi var små. Lite småkul!
Sedan blev det marängtårta med grädde, chokladmousse, godis och kiwi på. Hur god som helst! Det är tur att jag bestämt mig för att låta lördagen vara en liten frossardag. Mums!
Vi sov över på Björnö och körde därifrån i morse vid sju. Nu sitter jag på jobbet igen, väldigt trött men ändå klarvaken. Skulle jag gå och lägga mig nu skulle jag inte klara av att somna om igen. Suck!
Nu ska jag diskret kika på The Hills, säsong fem. Det är inte mycket kunder just för tillfället.
xoxo Pili
En utmaning!
Jag vet att den här utmaningen kan vara svår för typiska svenssonsvenskar. Man ska inte säga högt eller skryta över det man är bra. Men jag antar utmaningen. 
1. Att älska
2. Skratta
3. Köpa skor
4. Shoppa i allmänhet
5. Makeup
6. Egofoton (ja, det är jag riktigt bra på!)
8. Vara en bra syster
9. & en bra flickvän
10. Ridning & hästar
