2 månader..
..och jag är lyckligare än någonsin.
Det känns verkligen som att jag och Fredrik har varit tillsammans mycket, mycket längre än bara två månader. Vi bor ihop, har två katter tillsammans. Han flyttade från Jönköping för min skull, & något sådant har jag inte varit med om, trodde inte det kunde hända. På bara två månader har vi hunnit med mycket. Det jag nämnde ovan, och även en tvåveckors resa till Kanarieöarna tillsammans. Så mycket minnen, på så kort tid. Det är en självklarhet för mig att minnena ska bli flera, att vi ska ha många olika stunder att blicka tillbaka på, goda som dåliga.
Jag måste säga att han har förändrat mycket, men allt till det positiva. Från att ha hoppat av gymnasiet, för att flytta ner till Spanien och jobba, blinkade jag snabbt till med ögonen och övergick till en ettårig allmän kurs på folkhögskola och ett litet hus utanför Färjestaden. Allt för att jag ville vara med honom.
Fredrik har förändrat hela min syn på det här med förhållanden. Kärlek behöver inte göra ont, det behöver inte betyda tårar och smärta. Kärlek är någonting vackert, någonting man ska dela med någon som behandlar dig väl och alltid finns där för dig genom eld och vatten. Det är någonting speciellt som får dig att hitta dina vingar, trots att de inte syns. Det handlar om att ge och ta, handlar om att se små saker i vardagen som får dig knäsvag. Sådant som får hjärtat att stanna till, eller slå ett extra slag. Fredrik gör allt det där. Han är allt det där som kärlek ska vara.
Jag älskar honom. Han är en bästa vän, & en bästa pojkvän.
Så, fylld av förhoppning och glädje sitter jag nu och skriver om det största som hänt i mitt liv. Om jag får bestämma, blir månader till år. Och så som tiden går, betyder han mer och mer för mig varje dag.
Det känns verkligen som att jag och Fredrik har varit tillsammans mycket, mycket längre än bara två månader. Vi bor ihop, har två katter tillsammans. Han flyttade från Jönköping för min skull, & något sådant har jag inte varit med om, trodde inte det kunde hända. På bara två månader har vi hunnit med mycket. Det jag nämnde ovan, och även en tvåveckors resa till Kanarieöarna tillsammans. Så mycket minnen, på så kort tid. Det är en självklarhet för mig att minnena ska bli flera, att vi ska ha många olika stunder att blicka tillbaka på, goda som dåliga.
Jag måste säga att han har förändrat mycket, men allt till det positiva. Från att ha hoppat av gymnasiet, för att flytta ner till Spanien och jobba, blinkade jag snabbt till med ögonen och övergick till en ettårig allmän kurs på folkhögskola och ett litet hus utanför Färjestaden. Allt för att jag ville vara med honom.
Fredrik har förändrat hela min syn på det här med förhållanden. Kärlek behöver inte göra ont, det behöver inte betyda tårar och smärta. Kärlek är någonting vackert, någonting man ska dela med någon som behandlar dig väl och alltid finns där för dig genom eld och vatten. Det är någonting speciellt som får dig att hitta dina vingar, trots att de inte syns. Det handlar om att ge och ta, handlar om att se små saker i vardagen som får dig knäsvag. Sådant som får hjärtat att stanna till, eller slå ett extra slag. Fredrik gör allt det där. Han är allt det där som kärlek ska vara.
Jag älskar honom. Han är en bästa vän, & en bästa pojkvän.
Så, fylld av förhoppning och glädje sitter jag nu och skriver om det största som hänt i mitt liv. Om jag får bestämma, blir månader till år. Och så som tiden går, betyder han mer och mer för mig varje dag.
Kommentarer
Trackback